Daniel, Daniel, världens bästa Daniel. Tack för idag mr. Iggström.
Snacka om många minnen som ploppar upp när man är på själva platsen där det hände. Jag har många minnen från dagis och då alla med Maria inprencip, men jag har inte ens tänkt på dom förens jag var på vårt gamla dagis idag. Överallt vi gick så ba "Jag kommer ihåg, jag kommer ihåg". Hoppas Daniel ursäktar, han hade ifösig lite att säga han själv.
Våran No lärare sa igår att minnen har vi alltid kvar. Minnen och saker som hänt försvinner aldrig likväl som ljud, smaker och texter. Men de kan bli suddiga och då för oss "bortglömda" men de behövs bara en liten putsning så dyker de upp igen.
Daniel och jag har desvärre inga riktiga minnen ihop så därför skapade vi ett minne idag enligt mig.
"Kommer du ihåg när vi träffades igen på typ 10 år och det va så nedrans kallt men vi gick runt överallt, dagiset, förbi min lägenhet, Aspuddsskolan, djurparket (safarit) och frös som asplöv?" Kul kul kul, verkligen något som ska nämnas på bröllopet!
Men om allt lagras i huvudet, hur kan man då glömma saker som inte borde vara värda att minnas? Jag antar att man ska skita i den där putsningen bara. Så tänker jag göra.

ak