It's a part of us.

Hur kunde jag vara så dum. Ett datum och allt skulle vara över. Ja, ja fick väll tro de då. Kanske var det till och med bra att ja trodde det. Jag hade något att "se fram emot".  Den 18 augusti 2008 skulle det ju gått ett år. Då skullejag tänkt tillräckligt mycket på de. Efter dte datumet skulle händelsen vara något tragiskt som hände för över ett r sedan. Alla frågor är obesvarade. Alla saknar. Var vid din grav i helgen. Den är vacker. Och jag kände verkligen när jag stod där, att allt det här, har rört mig väldigt mycket. Mycket tankar. Mycket frågor. Personliga bråk inom ämnet. Jag fattade att det kommer följa med resten av livet.


Vila i frid kristin

ak

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0